Prolog
Ja då har jag till slut med många om och men startat en såkallad "blogg" , trots att jag hatar bloggar och tycker att folk som brukar dem är idioter som tror att med hjälp av ett tangentbord och den underbara uppfinningen internet vara krönikörer, journalister, rescensenter, kockar och fan och hans onda moster, så har jag tagit tag i akt att skapa en. Denna blogg kommer inte handla om vad jag åt till frukost, vad jag köpt för nya plagg, hur kul jag hade på den där festen häromdagen eller om hur badass jag är (eller kanske en gnutta om hur badass jag är) utan om hat.
Jag hör ofta från nära och kära att "hata" är ett starkt ord och att det är onödigt att göra. Jaha? Det stör inte mig, jag kanske klagar och gnäller likt ett gammalt par över hur dåligt dagens generation är och hur den tar den äldres arv och förstör det totalt med allt som dem inte förstår sig på. Ett sådant beteende finner jag mig ofta halvägs in på utan att ens tänka på det. Men varför inte? Någon gång har du nog tänkt t.ex tanken "Åh vad jobbig den människan är, hon bör utplånas från denna jordens grund" eller "Helvete vad jag hatar den låten, vem är så dum som ens vill göra sån här musik?". Håll med mig här och var inte blyga nu, utan erkänn för er själva att det någon gång hänt. Alla hatar, det är inte bara onda människor, Påven hatar, Carl XVI Gustav hatar, Söndagskolsläraren din unge har i kyrkan hatar till och med
Luke Fuckin Skywalker hatade! Och han var godhjärtad som Gud själv!
Nu har ni fått en rejäl beskrivning på vad jag ska nyttja den här bloggen till och varför och hur jag fungerar psykiskt när jag använder ordet "hat", så nu ska jag fortsätta vidare och smida medans eldet är varmt och skriva ett inlägg om något diverse aktuellt som gammalt ämne att ta upp som jag kan riktigt satans Simon-från-American-Idol-pika.
Trevlig läsning, och passar det inte så läs din jävla "Blondinbella" eller "Schulman Bröderna" skit.
Kommentarer
Trackback
