Dagens ris varje dag!

Goddagens, dags för ännu en dag av frossande hat! Jag har valt att berätta lite om dem två sjuka individerna Lorentz & M.Sakarias. Den broderliga duetten blev kända under det tidiga 2009 med sin fruktansvärda singel "Mayhem".

För det första måste jag säga att Lorentz är en liten horavkomma som glider på bananskal pga sin bror, M. Sakarias var nämligen känd innan detta, innan den hemska robot och techno-smittan kom till. För det andra så spottar jag ut lite extra hat till att dem har samplat den gamla eurotechno-dängan av gruppen Sash, "Equador".

När jag kollade på texterna till den här låten började jag fundera över är vad i helvete ordet "Schprääänkiii" betyder. Kan det vara något slags kodord till att nå ut till retarderade ungdomar? För att provocera dem till att gå ut på gatorna och riva vårt land i bitar? Nja, doesnt make sense, skulle mer satsa på att Lorentz fortfarande tittar för mycket på Nickelodeon.

Men det värsta är att folk uppenbarligen tycker om dem bara för att Lorentz är mycket ung för sitt yrke. Gud i himmelen, pojken ska ju för bövelen gå gymnasiet om det nu passar för en "badboy" som honom. Jag var på någon fest en gång då två brudar satte på Mayhem, då gick jag fram till tjejerna och sa:

"Snälla stäng av, jag hatar den här skiten och jag tror inte många andra tycker annorlunda än jag".
- Omeh' vaddå?! Han är ju skitgullig? svarade damerna.

Det var då det uppenbarade sig för mig. Individer av det kvinnliga könet i åldern 14-20 tycks finna mildt korpulenta stockholmare snygga.

Ja men och? Han suger ju dallas? Och det är ju inte bara en utan faktiskt 2 stycken, svarade jag dem bestämt.
- Äsch, du är bara avundsjuk för han är lika gammal som dig!

För ett tag så började bisarra tankar som att slå datorskärmen som spotify lyste på sönder och samman, men nej. Dem listar snart själva ut hur patetiskt dem tänker. "Keep on walking, fella".

Hur somhelst så avslutar jag dagens inlägg med att jag hoppas någon annan vid sina sinnesfulla bruk snart skjuter den lilla analfabeta snorungen med talfel så att vi får ett slut på eurotechno-hiphop i Sverige.

R.I.P Riktig Hiphop.

Hat nr. 1: Sveriges mest äckliga små karlar, turnerar kors och tvärs med Rix FM's lilla nazikorståg igenom landet, Av mig att dömma så är dem inte kända för någonting, men jag följer inte direkt fjollor som dessa!

Har nr. 2: Dem lever i ett samhälle av mansförnedring, sagoslott och otrogenhet, även kända som djävulens utvisade.

Hat nr. 3: En gammal såkallad rebell som finns på t-shirtar i varenda liten wannabe-kommunist's garderob, en mycket fruktansvärd människa.

Hat: nr. 4: Små chihuahua-slynor som lever på sina föräldras Centurion American Express i Californien, har en förmåga att vara väldigt rappa i käften och tråkiga på samma gång, vilket är ganska onormalt då speedade folk åtminstonde brukar kunna stamma ut något roligt då och då.

Hat nr: 5: Djävulen själv, varenda "fjortis" världen över lyssnar på denna demon. När han skrattar så dör fåglar omkring han, Hans mongoloida blick gör vatten till is, hans robotröst får Optimus Prime att vilja ta självmord och faktum är att han kan ju inte ens rappa. Han anlitade spökskrivare till sin första skiva och bara det talar ju för hur dum mannen egentligen är.


Så nu är det bara upp till er att lista ut vad som ska vara vad, kanske inte så jättesvårt då det blev ganska inbitna beskrivningar, men lite "spänning" i vardagen måste man allt ha!

Dagens hat går i 120 km/h till "rock"bandet "Dead By April". Dead By April fick ett stort oförtjänat genombrott i samband med att Robinson började sändas igen, och dem hemska texterna till Losing You skymtas runtom på diverse community's och Msn namn.

Den här pesten kommer ursprungligen från Angered och bildades 2007. Dem kallar sin musik för metal, vilket är ett hån mot den rock-genren. Dead By April kör inte metal, dem spelar bara satikens dåligt. Jag kan inte beskriva hur rysningarna går igenom min ryggrad fram och tillbaka när jag hör pianointrot till deras debutsingel "Losing You". Att stå 5 vuxna karlar och skrika som misshandlade fosterbarn i en mikrofon är inte musik, det är oväsen, vilket många av dagens 14 åringar finner som ett bra sätt att tysta sin trotsålder, jag vet att det låter sorgligt men ack så sant.

Min slutsats av satans nya skitgrupp är att det är orimligt hur människorna ens kan ha fans, och det värsta är att dem börjar bygga upp ett ganska stort imperium bland alla "rebelliska" högstadieflickor- och pojkar. Vill jag lyssna på 5 tattuerade mähä'n så vill jag åtminstonde att dem spelar bra musik. Det är skrattretande hur majoriteten av svenska folket kan acceptera musik vars sångare låter som en man med glassplitter i hela halsen våldtar en kastratsångare.

Jag tänkte ta tillfället i akt nu så här på morgonen och lacka ur lite på dem såkallade "Täbbsen", även kända som "Priddybois", "Bois" och det mest använda ordet inom mitt vokabulär för dem; "Fittor". För det första, hur jävla snyggt på en skala är det som att se ut som plantan din morsan har vid köksfönstret i huvudet? För det andra, Hur grann är man egentligen när man har hårsnoddar över hela vaderna, för det lär ju inte kompensera skönhet precis?

Att se ut som en mangafigur i håret och som någon S&M porrskådis vid vaderna är i mina ögon ej acceptablet, det är absurdt hur damer ens kan tycka det är vackert. Jag hade inte haft något emot dessa robotar om de bara hade kunnat lägga sin utstyrsel på en mer standardnivå, därför har jag gjort en liten guide till alla blonderade androider som vandrar denna jord hur dem kan komma ett snäpp närmare att bli mänsklig.

Jonathans robotavrustnings-guide

1. Släng din syrras foundation, den gör dig inte vackrare, bara extremt mycket metrosexuell.
2. Avinstallera Adobe Photoshop på din dator.
3. Färga håret till en lite mörkare nyans av det blonda.
4. Köp ett par byxor vars ben är insydda, så slipper du dra över 100 st snoddar på varje sida.

Klarar du av detta så ska du vara på bättringsvägen från denna epidemi. Mina slutliga ord till folk som väljer denna stil lyder: Dö. Dö hårt så in i helvete, Jag hoppas ni brinner långsamt och plågas fucking medieval i skärselden.

Drar ett snabbt inlägg här dedikerat till Cidinho och Doca's "nya" hit "Rap das Armas". Den glada låten med reaggeton-trummor och Bob Sinclair inspirerade stabs och gitarr-riff är bra till en viss början, men nu har de fan gått över gränsen, det går inte en enda dag utan att jag hör låten. Visst den är glad och lite pampig men låt gå för fan!

För det första släpptes orginalet av samma artister år 2007 i samband med soundtracket till filmen "Tropa de Elite"; En utav mina favoritfilmer som har en riktigt tung story och är filmat på ett så makalöst verklighetstroget sätt att man tror att man befinner sig i Rio de Janeiro's slummar. Men åter till rubrikämnet, men inte fan var det någon som lade märke till den då?

Med min djupaste känsla av att det är min tjänst att berätta för folket om att saker och ting går för långt så tar jag sats ända från mina lungor och ropar ut att "låtjävlen är överskattad"! Förvandla inte en sån bra vinjett till något som andra sommardängor som "Boten Anna" och "Fågeln Roger", för denna låt är värd så mycket mer än nerspydda Ed Hardy t-shirts, gummisnoddade beiga chinos och vodka-redbulls.

Orginaltemat till filmen "Tropa De Elite".